Moo

’Moo’ (kammarorkester) framförs @UNM/Copenhagen

Moo [för kammarorkester] spelades på Ung Nordisk Musik Festival, 22 okt 1996 i Köpenhamn.
Inspelningen gjord av Danska Radion i Studio 2.

Verket spelades av den svenska Ensemble Ars Nova.

Michael Hoffman – dirigent
Terje Thiwäng – flöjt
Karin Manne – oboe/engelskt horn
Christoph Lisbäck – klarinett/basklarinett
Helene Nilsson – horn
Karin Berggren – violin
Anne Engström – violin
Eva Malmbom – viola
Jonas Stern – cello
Tor Fårberg – kontrabas
Peter Rønn-Poulsen – slagverk
Peter Eliasson – slagverk

Mer info om Moo hittar du här!

På konserten spelades också musik av Lene Grenager, Rolf Gupta, Thomas A Olesen, Eivind Buene och Riikka Talvitie.


’Moo’ [kammarorkester] uruppförs @Artisten

Ensemblesalen, Artisten, Musikhögskolan i Göteborg, 6 april 1995

Musikhögskolans ensemble för ny musik.
Einar Nielsen – dirigent
Jens Johansson – flöjt
Per Bengtsson/Johan Nilsson – oboe
Tobias Andersson – klarinett
Sue Haag/Daniel Öhrberg – fagott
Anders Danielsson – horn
Anna Jansson – violin I
Claudia Bonfiglioli – violin II
Catarina Skoog – viola
Marius Knudsen Flatby – kontrabas
Hans-Christian Green – slagverk

Mer om Moo för kammarorkester här!

På konserten framfördes också musik av Jorge Alcaide, Mauricio Garay och Henrik Martén.


Moo

Version 1 – 2 violoncelli – 1994

Version 2 – kammarorkester (fl, oboe, klarinett, horn, fagott, slagverk, violin 1, violin 2, viola, cello, kontrabas) – 1995
1995-04-06 Artisten Göteborg – Ensemblen för Ny Musik – uruppförande
1996-10-22 UNM, Köpenhamn – Ensemble Ars Nova

Version 3 – 2 violiner – 2002

Durata 6’30”

Moo (eg. Mō) kommer från japanska och betyder redan/snart/igen. Stycket är från början en duett för två celli och huvudidén är två stämmor som försöker komma så nära varandra som det går inom det vanliga kromatiska tonsystemet. De spelar aldrig samma ton utom i slutet då de båda landar på ett kvartstonshöjt A, mittemellan A och A#. Dock är det på en oktavs avstånd – samma ton med ändå inte.